Kommunens godtycke.. – var är lagen?


Kopia av delar av ett inlägg jag skrev för ett halvår sen den 21 dec 2011 på centerpartiet Bjäre/Båstads hemsida.

Vilken tid går vi mot? Vilka alternativ kommer vara möjliga?  Kommer de val som lämnas åt den lilla människan vara  fortsatt politiskt och ekonomiskt betingade eller kommer politikernas beslut bli allt mer beroende av enbart ekonomiska lösningar? Och en budget i balans vad betyder det i praktiken?

Mycket händer i politiken både lokalt och på riksnivå. De som inte sitter runt förhandlingsbordet har inte till fullo tillgång till de ekonomiskt rådande tankegångarna som allt mer påverkas av globala fenomen. Men agendan tycks vara den att samhället går mot en privat och avreglerad marknad och diskussionerna kring kvalitet och oseriösa verksamheter har därmed med rätta fått stort fokus. Inte minst har den i jämförelsen kastat ljus på  utbredd misskötsel även i offentliga och kommuanala verksamheter.

Med oro kan jag undra om det som händer kring en allt större privat sektor är ren politisk ideologi. Eller om det är det enda val politkerna har med kunskap om och för att ligga steget före inför en ekonomisk tid där landets offentliga, landstings och kommunala sektor inte längre har råd att leverera. Om så är fallet, vilket jag tror, så känner jag stora frågetecken kring kvalitet, kompetens och kontinuitet. Framför allt känner jag frågetecken kring avsaknaden av vettig lagstiftning och inte minst tajta samt mätbara riktlinjer från socialstyrelsen, som inte kan mätas och tolkas godtyckligt.

Det saknas ett helhetsgrepp i den offentliga debatten kring landets och kommunernas ekonomi. Det behövs ett perspektiv som kommer oss alla till del. Istället diskuteras de flesta frågor separat – var och en för sig – när det snarare är så att de hänger ihop. Det är ett stort misstag och gör att människor inte förstår och kan se sambanden. Det rör upp och skapar onödiga konflikter och en debatt som ligger på en alltför aggressiv nivå.

Om jag nu tar och flyttar ner på lokal nivå, till lilla Båstad kommun, så inser jag snabbt med ovanstående funderingar och kunskaper i ryggen, att en del av de satsningar som görs i kommunen och av kommunen är ekonomiskt ytterst känsliga för övrig kommunal verksamhet. Den lilla människan ska kunna känna sig trygg – men gör hon det?

Primärt bör politiken och satsningarna vara lagda så att de tillför den lilla människan och det samlade innevånarklientelet möjligheter till ett fortsatt tryggt, demokratiskt, rikt och sunt liv samt att fotsatt kunna påverka sin vardag. Den lilla mäniskan ska inte behöva känna oro över att tillvaron riskerar att rasa pga kommunala felsatsningar. Felsatsningar som gör stora hål i kassan och som jag förmodar skyndar på ett lapptäcke av privatiseringar och konkurrensutsättning och i en takt som inte följer mätbar kvalitet .

Det pratas mycket om valfrihet men dagens valfrihet i en liten kommun ger ytterst få val –  nämligen den service som kommunen ”anser” räcker eller ”får duga” samt det som den privata sektorn har etablerat sig kring. Två verksamheter som är menade att genom konkurrens förbättra kvaliten och utbudet för den enskilde individen. Men som i många fall, beroende på typ av service och antalet alternativ, istället utsätter den enskilde för förvirring, stark oro och en känlsa av att inget av alternativen i dagsläget är riktigt bra.

Valfrihet är ett usökt ord. Men låt oss inte luras av dess yta – verkligheten kan se helt annorlunda ut än vad ordet antyder. Valfrihet ska kunna granskas och mätas. Valfrihet ska leva upp till det som utlovats. Idag är spannet brett för vad kvalitet är och kan innehålla. Lagstiftningen och riktlinjerna håller inte måttet och den rörelsefrihet man har inom dessa ramar gör att det går att tumma på just kvalitet, kompetens och kontinuitet.

Men en budget i balans – är inte det likhetstecken med valfrihet? Tyvärr skulle jag inte tro det. En budget i balans innebär allt som oftast att man gjort stora nedskärningar i verksamheter och förvaltningar eller att man håller tillbaka på resurserna för att garantera balansen. En slags lek med ord – men som slår ganska illa för dem som drabbas.

Valfrihet?  knappast..

Orden valfrihet, budget i balans och kvalitet lämnar mycket att önska – frågan är vad vi politiker tänker göra för att fylla dessa ord med ett innehåll som tar verkligt ansvar.

Ett för mig förnuftig påstående är: att om en kommun av olika skäl upplever en allt mer pressad ekonomisk situation för att klara välfärden – så blir det än mer viktigt och avhängigt att de satsningara som görs är rimliga samt vänder sig till den samlade behovsbilden i en kommun. Dvs tar ansvar för en helhet där alla har en plats och inte bara vissa.

Så vart är vi då på väg och vad kommer det betyda för den lilla människan med denna framväxande förändring – både i form av valfrihet och i form av kvalitet.

Helena Kruse

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s