Rikse och Gitte vill ha barn på stordrift..


Här följer ett inlägg som vi tycker väl belyser frågeställningar kring artikeln på HD.se idag om Rikse och Gitte Dahlins strävan efter att lämna det småskaliga och greppbara för små barn på förskolor i Båstads kommun, för att istället satsa på ”stordrift”. Inlägget kommenterar även röran i kommunhuset.

Inlägget är skrivet av Ingrid Edgarsdotter (kd), förskolelärare, och som själv arbetar med barn sen lång tid tillbaka.

”Kan vi få en uppföljning och utvärdering på hur det ser ut idag; jämfört med artikeln igår om hur det är på Backabyn i Grevie  ser detta förslag inte alls bra ut. Konsekvensbeskrivning är en annan handling som verkar ha försvunnit; vilka konsekvenser får detta för barn, föräldrar och pedagoger?  Önskar också att kommunledningen satsar på att få ordning, lugn och arbetsro; på vilket sätt som då är bäst, inom ex. vård och omsorg; innan man börjar röra till det på fler områden. Syftet verkar vara att röra till det på så många ställen och i så många verksamheter som möjligt för att förvirra kommunmedlemmarna, kunder,brukare,utförare m fl. Att bygga nytt kostar ju också en del; har jag förstått det hela rätt kostar nya förskolan i Östra Karup dubbelt upp jfr med en lika stor som Perstorp ska bygga. Det planeras tydligen för väldig inflyttning och ett ökat barnafödande; boendestatistiken så här långt pekar på annat. Fastighetspriserna är i vissa kommundelar så höga att det aldrig blir aktuellt med helårsboende barnfamiljer där. I ex Grevie kan man ff hitta prisvärda hus och här finns ju också plats på förskolan. Om jag varit i läge att välja boendekommun och hade små barn som skulle ha barnomsorg hade jag definitivt valt en kommun/tätort som satsat på enheter i mindre skala. Stordrift är aldrig bra! Tack till Torgny Brenton (kd) för viktig synpunkt och höjning av varningens finger; vågar man hoppas att det gör någon nytta?”

Ingrid Edgarsdotter, (kd) kommunmedlem &  pedagog.

All forskning visar och pekar på att den småskaliga verksamheten är det som smår barn mår bra av. Det är dessutom något som både Gitte Dahlin och alla som arbetar med barn väl känner till. Tomas Rikse verkar dock inte kännat till det och om han gör det så tycks han inte bry sig om det.

Vi finner det märkligt att Rikse och Dahlin sitter och snickrar på en såpass stor förändring utan att involvera fotfolket och föräldrarna.

Det är i sann Båstad-anda som kommunen nu kör vidare med sitt välkända fyrkantiga, odemokratiska och inskränkta arbetssätt. Detta trots en omfattande period av högljudda protester från medborgarna kring kommunhusets arbetsmetoder.

Vi hann dessutom inte ens lämna de äldre innan det var dags att börja röra och rota i de yngres liv..

Ett sundhetstecken är dock Torgny Brentons (kd) påpekande i artikeln om faran med storskaligt för barn.

Annonser

2 reaktioner på ”Rikse och Gitte vill ha barn på stordrift..

  1. Är det äntligen dags för en större diskussion och insikt om hur vara små barn skall vårdas i samhällets tjänst. Redan på 70-talet, när Båstad kommun, med statiliga bidrag beslöt att bygga ut barnomsorgen, var jag stark motståndare till storskaligheten. Själv kallade jag den för ”broileruppfödning” och försökte ta fram fakta om det fanns någon form av forskning kring hur barn på daghem påverkades . Trots många samtal med olika universitet och liknande fick jag negativa besked. Tog kontakt med professor Hugo Hegeland, Göteborg som debatterade denna fråga i olika media.
    Han var starkt kritisk till dagis där många barn skulle vistas. Skiljelinjen mellan vänster och höger var påtaglig.
    Nu har man börjat debattera frågan ur barnens synpunkt. Äntligen. I P1 går också
    debatten just nu.
    Barnens väl måste komma i första hand, det är självklart men det finns problem som samtidigt måste lösas. Det är många kvinnor som i dag måste förvärsarbeta för att få familjens ekonomi att gå ihop. Vårdnadsersättningen, som jag starkt pläderade för redan på 70-talet, har genomförts i några kommuner. En del anser att den är för liten. Sedan finns det kvinnnor som gärna vill ut och jobba. Vi måste ta hänsyn till alla de olika grupper som finns. men det måste finnas en tre-årsgräns innan barnen sätts på dagis. Det går att lösa. Sedan har jag också en annan aspekt och det är hur barnen,när de är vuxna och föräldrarna blir gamla inte gör samma sak. Sätter dem på hem. Vi kan inte klandra dem. En anna sak är också att den grund man lägger hos ett litet barn skapar förtroende för föräldrarna vilket är ett en förutsättning för att tonårskrisen skall överlevas av bägge parter.
    Frågan anser jag som en av de viktigaste i samhället. Den är så viktig att man bör kalla till ett allmänt möte där man kan få diskutera dessa frågor; Hur vill vi att våra barns första år skall vara, hur skall vi lösa att familjen skall kunna leva på en lön och vad kan vi göra för att föräldrar som vill vara hemma hos barnen deras tre första år,
    skall kunna få tillbaka sitt arbete då?
    Jag är förvånad över att KD, som värnar om familjen, inte för längesedan har slagit näven i bordet och kraftigt gått ut med förslag som hörs, syns och debatteras.

  2. En liten, men nödvändig, korrigering; jag är inte förskollärare riktigt ännu; jag läser på distans och beräknas vara klar under våren 2012. Rätt ska ju vara rätt…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s